Vi ses hemma hos Birgitta. Jag kliver in i en trevlig hall och i hennes ombonade kök är det uppdukat med te och smörgås. Det doftar ljuvligt. Jag frågar henne hur den senaste viloövningen har gått. Hon berättar att det har gått bra och att hon har fått in som rutin att vila en stund med fötterna på en stol efter jobbet varje dag. Hon har också lagt till några egna övningar och en sankalpa (intention, föresats). Med sankalpan vill hon peppa sig själv när hon tycker det är jobbigt och har därför valt att tänka ”Framåt, det löser sig om man inte ger upp”. Som övning provar hon stå på ett ben och gör också solhälsningar. Generellt tycker hon att hon känner sig stressad, har ont i axlarna och på ett ställe i ryggen. 

Lite pepp …

Vi pratar lite fram och tillbaka och försöker först bena ut vad hon vill uppnå med sin sankalpa. Birgitta berättar att hon vill uppmana sig själv att fortsätta kämpa för att kunna må bättre och hitta sitt lugn. Speciellt när hon blir irriterad på sig själv och tankarna vandrar iväg och börjar spinna runt händelser och människor som hon känner tar energi. Hon säger att allt det här med att vara stilla med sin andning kan kännas som en berg och dalbana. 

”Ibland tar jag två steg fram och känner att nu hittade jag det, och så plötsligt går jag ett steg tillbaka”, säger hon.

För att stärka Birgitta i att fortsätta sina andningsövningar, kunna slappna av och släppa negativa tankar så formulerar vi om sankalpan till: ”Jag är stark.” Först och främst för att bli av med ordet ”inte” i meningen och också eftersom ordet ”framåt” kan kännas som att det är något hon måste uppnå eller komma fram till. Att hitta lugnet i sig själv, en härligt jämn och djup andning och frid i sinnet fungerar bara när en släpper taget, slappnar av och befinner sig i nuet. Dessutom är Birgitta stark. Hon har bestämt sig för att inte känna stress eller älta negativa tankar längre. Hon har bestämt sig för att gå i pension på topp, både fysiskt och psykiskt. Och det är ett beslut endast en stark människa tar. En människa som vill leva fullt ut, inte bara överleva!

… och något för fokus och avslappning

Vi bestämmer att hon fortsätter med sin viloövning med fötterna på stolen tillsammans med djupandningsövningen och sankalpan. Hon kan också välja att använda sig av ett mantra. Mantran är ord som kan hjälpa en att släppa tankar som kommer upp. Birgitta ska använda sig av mantrat SA HAM. Tänka SA när hon andas in och HAM när hon andas ut. Det är andningens eget mantra. Det låter nämligen så när en andas. Håll för öronen och lyssna själv …

I takt med andningen

För att komma till bukt med axlar och rygg som gör ont så skalar vi av solhälsningen till att bli en solandning istället. Så riskerar Birgitta inte att belasta och anstränga axlar och rygg på ett felaktigt sätt, vilket lätt kan hända ibland när en är lite trött i kroppen. Solandningen gör hon i takt med sin in- och utandning och mantrat. Vi kommer också överens om att hon ska se till att hon grundar fötterna ordentligt i Tadasana innan hon börjar. Att hitta fötternas kontakt med golvet och underlaget gör att en känner sig stabil, stadig och lugn. Birgitta ska också göra en stående variant av de båda positionerna marjaryasana/bitilasana (katten/kon) för att riktigt stretcha på musklerna kring axlarna och skuldrorna, lyfta runt armarna åt olika håll, rulla axlarna och höfterna.

Repetition är bra

Till sist bestämmer vi att hon kommer på både meditationskursen och restorative yogakursen. Allt för att så ofta som möjligt repetera andningsövningarna och så småningom kunna komma in i en djupare form av avkoppling, hitta sig själv och sin balans och harmoni. 

Vill du veta mer?

En beskrivning av solandningen finns nedan. Vill du veta mer kring hur en den går till? Eller katten/kon? Du kanske är nyfiken på hur du ska hitta en djupare andning snabbare? Hör av dig till yoga@urbanbalanceclub.se.

#birgittasresa #viparitakarani #tadasana #marjaryasana #bitilasana #sohammantra #sankalpa #yogaforlife #yogachangeslife #yogawisdom